Högdalen

När jag vaknade imorse, efter totalsömntid på ca 3 timmar, så trodde jag på allvar att jag var i Peking. Vet inte varför, men det kan kanske bero på 1)vi bor nu i ett höghus på 12e våningen 2)Det är helt nytt och taket påminner jättemycket om taket i rummet där vi residerade i Peking.
Äh, jag vet inte. Mest var det bara en stark känsla som inte går att sätta ord på. Som när jag ibland vaknar upp en sommarmorgon och är känner mig överväldigad av en plötslig vinterkänsla (detta då innan jag tittat ut genom fönstret). En väldigt konstig och obeskrivlig känsla dock inte obehaglig på något som helst sätt.

Hursomhelst så var flytten tung och jobbig igår, trots att vi var totalt fem pers som kånkande och slet. Utflytten var jobbigast då det inte fanns någon hiss och springet i trapporna (60 trappsteg) upp och ner slet på krafterna. Inflytten var desto lättare med två hissar och nu 7 pers som hjälpte till (inklusive mig och mannen), den gick på kanske en halvtimma. Sen bjöd jag på sushi och sen blev det till att gå hem till det nya hemmet, montera upp sängen, bädda, duscha och sooovaaa.

Jag vaknade helt och totalt söndermörbultad, har ont i varenda muskel och har till och med fått ett blåmärke på biceps. Lol.

Nu ska jag ta mig till den gamla lägenheten och städa ur den samt hämta maten i kylen.
Vilket jag inte alls har lust med, men det måste göras.